Svensk ordbok 2009, webbversion

bona fide [bånafi`de] adverb ●i god tro och med tillit till mot­partens goda av­sikter folk­rättsliga principer talar för att ett till­stånd bör ges bona fidesedan 1892av lat. bon´a fid´e med samma betydelse, av bon´us ’god’ och fid´es ’tro’